Kossans namn
Angående kossans namn:
På en mjölkgård finns det ofta många kor som heter samma sak. Det beror på att kvigkalvar brukar få samma namn som sin mamma. Genom namnen kan man följa olika kofamiljers liv och utveckling - Gullor föder Gullor, Asta föder Astor osv. En del kofamiljer blir större medan andra kanske dör ut efter ett antal generationer. Tjurkalvar kan man däremot ge vilket namn som helst! ( Till exempel Ferdinand…eller kanske Åke!)
I en ladugård är namn som MajLis, Asta och Krona och Kronros vanliga medan det i en annan kobesättning finns Major, Gullrosor och Veronicor. Andra vanliga konamn är Majros, Stinta, Stjärna, Stjärnros, Malva, Beata, Asta, Desiree, Maja, Rosa, Concordia och Hjärtros.
… och nummer i örat!
Korna ska vara öronmärkta och ha ett nummer. Numret sätts före namnet så en ko kan heta till exempel 238 Maja eller 647 Stjärnros. Enlig lag skall mjölkbonden märka alla kalvar med brickor i båda öronen senast 20 dagar efter födseln. 
Mjölkbonden måste skriva upp och rapportera alla händelser som t.ex födslar, dödsfall och förflyttningar till Centrala djurdatabasen (CDB). På så vis går det snabbt att spåra nötkreatur och se vilka andra besättningar de varit i kontakt med om man till exempel misstänker sjukdomar som smittar. Öronmärkena är uppbyggda av siffror och bokstäver.
Produktionsplatsnummret är den gård där djuret är fött. Före numret skrivs en bokstavskod för vilket land det gäller. För djur födda i Sverige står bokstäverna SE framför gårdsnumret. Därefter kommer djurets id-nr samt en kontrollsiffra.
