flumanneli

En ko som lugnt och fint står eller ligger och idisslar, det är en vanlig syn i ladugården eller i hagen. När kossan tuggar sådär arbetar hon med att smälta maten. Kon har fyra magar, de kallas för våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen.

Grovtuggning i munnen

Kon grovtuggar fodret som blandas med saliv. Om hon är på bete, sliter hon av gräset med sin vassa tunga. Kon tuggar maten slarvigt första gången. 

Våmmen-jäskammaren

När kon sväljer hamnar fodret först i våmmen. Våmmen rymmer ca 200 liter och är den största magen. I våmmen är fodret dåligt sönderdelat och bryts ner av mikroorganismer (våmflora) som jäser fodret. Muskelsammandragningar i våmväggen gör att nysvalt foder blandas med tidigare svalt foder.

Sammandragningarna sker ca en gång i minuten. Innehållet är som en soppa där dåligt tuggat foder flyter på ytan. Dåligt sönderdelat foder rapas upp igen och tuggas om. Det kallas för att idissla. Vissa delar kan stötas upp många gånger för att tuggas om. Vid omtuggningen tuggar kon ordentligt med kindtänderna. Kon idisslar ca 8 tim/dygn. Innehållet blandas med stora mängder saliv. Från våmmen går fodret in i nätmagen.

Nätmagen-pumpen

Den andra magen är en liten säck som drar ihop sig i takt med hjärtats rytm. Nätmagen är sorteringsverket som avgör vilka delar som ska stötas upp och idisslas om. Här bryts också fodret ner av mikroorganismer. Växtdelarna är nu blandade med proteinrika mikroorganismer från våmmen, och blandas ytterligare av saliv. De växtdelar som är tillräckligt nedbrytna går vidare till bladmagen. Välutvecklade mekanismer avgör om fodret får gå vidare eller behöver idisslas ytterligare.

Våmflora är ett samlingsnamn på mikrorganismerna i våmmen och nätmagen. De olika mikroorganismerna är specialiserade för att bryta ner olika sorters ämnen. En del bryter ner cellulosa, andra protein… Spjälkningen i våm och nätmage tar tid. Nötkreatur är helt beroende av våmfloran. Om våmfloran rubbas blir djuret sjukt. Man måste därför utfodra så att våmfloran trivs.

Bladmagen-läskpapperet

Från nätmagen pumpas det som är kvar av fodret till nästa mage, bladmagen.

Nu är fordret som en tunn soppa. I den tredje magen tas vatten upp så att det som är kvar av fodret blir tjockare. Dessutom tas mineralämnen upp. Därefter är det dags för fodret att bearbetas i den sista av kons magar.

Löpmagen- som vår magsäck

Löpmagen blandar fodret med matspjälkningsvätskor. De hjälper till att bryta ner fodret ytterligare så att djuret kan tillgodogöra sig näringen. Löpmagen är den mage som mest påminner om andra djurs magsäckar. Den fungerar på samma sätt som människans egen magsäck. Enzymer och saltsyra spjälkar fodret som slutligen blir färdig näring. När näringen går genom tarmarna tas olika nyttiga ämnen upp i blodet och förs ut till alla celler i kons kropp. Tiden för fodret i löpmagen är ca 4 timmar.

När kon fått vad hon behöver av maten, bajsar hon. Bajset kallas gödsel eller "komocka". Gödseln ger näring till jorden som kan växa till nytt gräs. Och gräset kan bli till nytt foder som kon kan äta. Ett evigt kretslopp!