Nerbäddad

Svårt att välja plats...



Här lägger hon sig



Och här är hon skönt nerbäddad




Kryp in

Polly älskar sitt kryp in under dator bordet...


 
Trångt...  =  Man får vara i fred!


Spelade död

Polly trodde att hon skulle få sova hela dagen om hon spelade död... Men nej!



Solen skiner mot Polly =)

Kompisar


Ser ni?

Ser ni Polly?




Fantastiskt

http://tv.expressen.se/nyheter/utrikes/1.2387230/hund-raddad-pa-havet-efter-tsunamin

Uch

Igår kväll var nog livet uch för Polly!



Jag badade henne. Sen hade hon fullt upp med att göra så hon luktade hund igen!

Snablar...


Gäsp


Jag kan flyga?

Jag kan flyga!


Naw så söt!


4 magar!

Visste ni att kossan har 4 magar?!

Kon har fyra magar

Ko betar 

En ko som lugnt och fint står eller ligger och idisslar, det är en vanlig syn i ladugården eller i hagen. När kossan tuggar sådär arbetar hon med att smälta maten. Kon har fyra magar, de kallas för våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen.

 

Grovtuggning i munnen

Kon grovtuggar fodret som blandas med saliv. Om hon är på bete, sliter hon av gräset med sin vassa tunga. Kon tuggar maten slarvigt första gången. 

Våmmen-jäskammaren

Våmmen  

När kon sväljer hamnar fodret först i våmmen. Våmmen rymmer ca 200 liter och är den största magen. I våmmen är fodret dåligt sönderdelat och bryts ner av mikroorganismer (våmflora) som jäser fodret. Muskelsammandragningar i våmväggen gör att nysvalt foder blandas med tidigare svalt foder.

Sammandragningarna sker ca en gång i minuten. Innehållet är som en soppa där dåligt tuggat foder flyter på ytan. Dåligt sönderdelat foder rapas upp igen och tuggas om. Det kallas för att idissla. Vissa delar kan stötas upp många gånger för att tuggas om. Vid omtuggningen tuggar kon ordentligt med kindtänderna. Kon idisslar ca 8 tim/dygn. Innehållet blandas med stora mängder saliv. Från våmmen går fodret in i nätmagen.

Nätmagen-pumpen

  Nätmagen

Den andra magen är en liten säck som drar ihop sig i takt med hjärtats rytm. Nätmagen är sorteringsverket som avgör vilka delar som ska stötas upp och idisslas om. Här bryts också fodret ner av mikroorganismer. Växtdelarna är nu blandade med proteinrika mikroorganismer från våmmen, och blandas ytterligare av saliv. De växtdelar som är tillräckligt nedbrytna går vidare till bladmagen. Välutvecklade mekanismer avgör om fodret får gå vidare eller behöver idisslas ytterligare.

Våmflora är ett samlingsnamn på mikrorganismerna i våmmen och nätmagen. De olika mikroorganismerna är specialiserade för att bryta ner olika sorters ämnen. En del bryter ner cellulosa, andra protein… Spjälkningen i våm och nätmage tar tid. Nötkreatur är helt beroende av våmfloran. Om våmfloran rubbas blir djuret sjukt. Man måste därför utfodra så att våmfloran trivs.

Bladmagen-läskpapperet

Bladmagen  

Från nätmagen pumpas det som är kvar av fodret till nästa mage, bladmagen.

Nu är fordret som en tunn soppa. I den tredje magen tas vatten upp så att det som är kvar av fodret blir tjockare. Dessutom tas mineralämnen upp. Därefter är det dags för fodret att bearbetas i den sista av kons magar.

 

Löpmagen- som vår magsäck

  Löpmagen

Löpmagen blandar fodret med matspjälkningsvätskor. De hjälper till att bryta ner fodret ytterligare så att djuret kan tillgodogöra sig näringen. Löpmagen är den mage som mest påminner om andra djurs magsäckar. Den fungerar på samma sätt som människans egen magsäck. Enzymer och saltsyra spjälkar fodret som slutligen blir färdig näring. När näringen går genom tarmarna tas olika nyttiga ämnen upp i blodet och förs ut till alla celler i kons kropp. Tiden för fodret i löpmagen är ca 4 timmar.

När kon fått vad hon behöver av maten, bajsar hon. Bajset kallas gödsel eller "komocka". Gödseln ger näring till jorden som kan växa till nytt gräs. Och gräset kan bli till nytt foder som kon kan äta. Ett evigt kretslopp!


Kossans namn

Angående kossans namn:



På en mjölkgård finns det ofta många kor som heter samma sak. Det beror på att kvigkalvar brukar få samma namn som sin mamma. Genom namnen kan man följa olika kofamiljers liv och utveckling -  Gullor föder Gullor, Asta föder Astor osv. En del kofamiljer blir större medan andra kanske dör ut efter ett antal generationer. Tjurkalvar kan man däremot ge vilket namn som helst! ( Till exempel Ferdinand…eller kanske Åke!)

I en ladugård är namn som MajLis, Asta och Krona och Kronros vanliga medan det i en annan kobesättning finns Major, Gullrosor och Veronicor. Andra vanliga konamn är Majros, Stinta, Stjärna, Stjärnros, Malva, Beata, Asta, Desiree, Maja, Rosa, Concordia och Hjärtros.

… och nummer i örat!

Korna ska vara öronmärkta och ha ett nummer. Numret sätts före namnet så en ko kan heta till exempel 238 Maja eller 647 Stjärnros. Enlig lag skall mjölkbonden märka alla kalvar med brickor i båda öronen senast 20 dagar efter födseln. 
Mjölkbonden måste skriva upp och rapportera alla händelser som t.ex födslar, dödsfall och förflyttningar till Centrala djurdatabasen (CDB). På så vis går det snabbt att spåra nötkreatur och se vilka andra besättningar de varit i kontakt med om man till exempel misstänker sjukdomar som smittar. Öronmärkena är uppbyggda av siffror och bokstäver.

Produktionsplatsnummret är den gård där djuret är fött. Före numret skrivs en bokstavskod för vilket land det gäller. För djur födda i Sverige står bokstäverna SE framför gårdsnumret. Därefter kommer djurets id-nr samt en kontrollsiffra.


Beskrivning

Arla.se är en bra hemsida med bra beskrivning. Kolla bara på detta



Kalven är kons unge

Kalven väger ca 40 kg när den föds. Det första kalven får dricka är råmjölk från sin mamma. Kalven dricker råmjölk de första dagarna och börjar sedan sakta gå över till vanlig mjölk eller pulvermjölk. Nyfödda kalvar får mjölk i 6-12 veckor och får samtidigt vänja sig vid att äta grovfoder och lite kraftfoder.

Det finns tjurkalvar (pojkar) och kvigkalvar (flickor). Kalvarna som föds på en mjölkgård blir mjölkkor medan tjurkalvarna föds upp för att så småningom slaktas och användas som kött. Vissa tjurkalvar kan säljas vidare till avel.

 

Kvigan kallas en ko som inte fått kalv

De kvigkalvar som föds på en mjölkgård blir oftast mjölkkor på samma gård. Gruppen med ungdjur på en mjölkgård kallas ”rekrytering”. Vid 15 månaders ålder är kvigan könsmogen och semineras om hon är tillräckligt stor. Nötkreatur är dräktiga i drygt 9 månader. Kvigan är mellan 24-36 månader när hon kalvar för första gången, det kallas för inkalvning.


För att kvigan ska bli en snäll och lätthanterlig mjölkko är det viktigt att ha god kontakt med henne under hela uppväxten. Att gosa med kalvar och kvigor, ja egentligen alla djur, klia dem då och då och ge lite godis i hagen är åtgärder som gör att djuren får förtroende för bonden.

Under dräktigheten växer juvret till. Den största fostertillväxten (när kalven växer som mest i kon) sker de tre sista månaderna under dräktigheten. Då behöver kvigan extra näring. I slutet av dräktigheten vänjs kvigan vid kornas miljö. Hon får nu bo med korna och äta deras foder.

 Inger gosar med ko

När kvigan kalvat blir hon en ko

Efter första kalvningen börjar kvigan kallas för ko. Då börjar hon också ge mjölk. Kon ger mjölk i ca 10 månader efter varje kalvning. Cirka 2-4 månader efter kalvningen semineras kon igen.

När det börjar bli dags för nästa kalvning, får kon mindre foder och bonden slutar långsamt att mjölka henne eftersom hon nu ska ”sina”. En ko måste sina innan kalvningen för att juvret ska få vila. Det behövs för att kon ska mjölka (laktation) och för att hon ska kunna bilda råmjölk till nästa kalv.
En ko som är dräktig och inte ger någon mjölk kallas för sinko. Sinperiod kallas den tid före nästa kalvning då kon inte ger någon mjölk. Kor lever i snitt drygt 5 år, men variationen är stor. Vissa kor kan vara mjölkkor, i över 10 år. Varje år ersätts vissa kor i besättningen med yngre kvigor. 


Ska Polly ha egen FACEBOOK?

Funderar på om Polly ska få en EGEN FACEBOOK! Min kusins familjs hund Max har en


Ettrig

Polly fick ett nytt ben igår. Jävlar vad ettrig hon blir och tar fram energi som man knappt tror att hon har klockan 20:00 på kvällen! Hon höll på med benet konstant i en och en halv timma. Sen skulle hon rastas. Vad gjorde hon när hon kom in igen? Jo benet!


Polly fakta

Polly:

Är född 2003 4 september ( 7 år )
Rasen är västgötaspets
Köpte henne i Alingsås
Hennes stamtala är riktigt fin och i släkten finns många champions innom utställning...
Polly älskar kött, att ligga och lata sig. Att springa stoll. Hämta bollar och få kel
Hon brukar bajsa på morgonen... Haha
Hon skäller åt folk som kör förbi med bilar och åt folk som går förbi. 
Hon gick på vallskola men med få framgångar! ( Hon vet väll att hon har utställning i blodet och ej vallning... ) 


Trogen

Polly är en trogen hund. Iallafall just nu





Annars brukar hon gå till alla! Kel och uppmärksamhet älskar hon=)

Katt träffad av 21 kulor. Överlever!

Här är historien ni måste läsa för att tro på!


http://www.expressen.se/nyheter/1.2303530/katten-marley-har-21-liv


Marley träffades av 21 kulor.
Den ettåriga katten pendlade mellan liv och död i tre dagar hos veterinären.
- Det är ett mirakel att han överlevde, säger matte Kathy Thomson till The Sun.



Hon vet vad hon gör

Polly vet vad hon gör!



Hon lägger sig på min kisse blåsa... Och på morgonen innan man gått ur sängen så är man väll? Iallafall jag kisse nödig. Men när hon lägger sig där så blir det akut och man kliver ur sänge direkt. Tror tusan att Polly har kommit på det?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0